Renkött är en traditionell och samtidigt exklusiv råvara med begränsad tillgång. I de arktiska delarna av världen har renen alltid varit en förutsättning för att leva, för näring, kläder, verktyg, transport osv. Dessutom har renkött och renhudar varit viktiga handelsvaror under tusentals år. Trots det utgör renkött mindre än 1 % av den totala köttkonsumtionen i Sverige. Renkött priset har historiskt sett varierat och styrts av ett flertal olika faktorer som vi ska reda ut här.
1. Utbud och efterfrågan
Precis som alla andra handelsvaror är priset på renkött till största del driven av tillgång och efterfrågan. När utbudet är lågt, och efterfrågan hög så stiger sannolikt priset. Därför tenderar renkött priset att vara högre i delar av landet där köttet efterfrågas men inte är lika vanligt förekommande. I södra Sverige är efterfrågan av renkött oftast hög och tillgången låg. I de nordligaste delarna av Norge, Finland och Sverige där den största delen av rennärningen bedrivs, är tillgången större och därför är renkött priset lägre. Priset på Reninnerfilé kan variera från 500kr/kg till 1700kr/kg. Torkat renkött som kan kosta mellan 500kr/kg till 2500kr/kg.
2. Inflation och produktionskostnader
Produktionen omfattar en del kostnader som transport, slakt, styckning, luft och kylhantering etc. som i sin tur påverkas av den generella prisbilden. All vilthantering i Sverige måste dessutom uppfylla de krav och branchriktlinjer som styrs av Livsmedelslagstiftningen, för att säkerhetsställa kvalitet samt att slakt och livsmedelshantering sker på ett korrekt sätt. Under tider med hög inflation ökar produktionskostnaderna vilket i sin tur leder till ett högre pris på livsmedel i allmänhet och lika så ett högt renkött pris. Grafen nedan visar hur den inflationen i sverige fluktuerat över åren. Under tidigt 2000-tal var inflationstakten relativt låg, med en genomsnittlig takt på 1,1% mellan 2000 och 2004. Från 2005 till 2008 ökade inflationstakten igen, med en topp på 3,4% år 2008, troligtvis på grund av den globala finanskrisen. Därefter har inflationstakten generellt varit låg, med en genomsnittlig takt på 1,5% mellan 2009 och 2021. Men vi ser nu en ökning under 2021 och framåt.
3. Antalet slaktade renar
Tillgången på ren har varierat över tid. Vissa år slaktas mer renar än andra. En vinter med dåliga väderförhållanden kan försvåra tillgången på mat, som i sin tur kan leda till ett kommande år med mindre renkalv. Grafen nedan visar hur renslakt i Svenska Sápmi relaterar till kilopriset för slaktad ostyckad ren. Det är intressant att notera att antalet slaktade renar verkar ha en underliggande negativ korrelation med priset, även om något förskjuten. Detta innebär att antalet slaktade renar ökar, så går priset på renkött upp och vise versa. Man kan tänka sig att dessa två faktorer jagar ikapp varandra för att tillslut skapa en naturlig balans. Går priset upp allt för mycket så kan fler tänka sig att sälja en större del av hjorden, lika så, om tillgången på ren är låg, så är slakterier beredda att betala ett högre pris. Dock så finns det några undantag tex. 2006/2007 då priset var relativt högt samtidigt som andelen slaktade renar var på sin top. Under de senare åren, från 2018/2019 till 2020/2021 har antalet slaktade renar minskat ytterligare, medan priset ökat. Att relationen inte är allt för tydlig beror troligtvis på de övriga faktorer som påverkar priset, så som efterfrågan och produktionskostnader.
4. Förädlingsmetod och styckdetalj
Olika delar på renen varierar i pris, de mer exklusiva delarna på renen så som Reninnerfilé, Renytterfilé, Reninnanlår har ett högre pris än de mindre exklusiva delarna så som Renlägg, Renfärs, Renlever, Renhjärta. Vissa produkter förädlas dessutom ytterligare, vilket påverkar slutpriset på varan. Till exempel, rökt och rimmat Reninnanlår kostar mer än vanligt Reninnanlår.
5. Säsongsvariation
Renkött är mer efterfrågat under vinterhalvåret vilket kan leda till en ökad efterfrågan som inte alltid matchar utbudet. Detta eftersom att slakten kan ske vid olika tidpunkter under året i olika delar av landet. Vissa samebyar kan slakta redan i September medan andra samebyar kan slakta så sent som i Januari.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att renkött priset är komplext, det är inte lika enkelt som att priset enbart styrs av antal slaktade renar. Det styrs av flera faktorer; utbud och efterfrågan, inflation, produktionskostnader, förädlingsmetod, styckdetalj, säsongsvariation. Men likt alla andra handelsvaror så är det utbud och efterfrågan som främst avgör det slutgiltiga priset. Renkött priset varierar mellan 500kr/kg till 2500kr/kg. För att förstå prisutvecklingen på renkött är det viktigt att ta hänsyn till alla olika faktorer som påverkar det och hur de samverkar med varandra.
